På nätet förekommer många olika typer av skadlig kod, bedrägerier och andra digitala hot. Här förklarar vi några vanliga begrepp som rör datorer, mobiler och andra uppkopplade enheter. Håll system och program uppdaterade, använd ett tillförlitligt säkerhetsprogram och var försiktig med oväntade länkar, bilagor och uppmaningar.
Annonsprogram (adware)
Annonsprogram visar oönskade annonser på datorn eller den mobila enheten. De kan exempelvis öppna popup-fönster, lägga till verktygsfält eller ändra inställningar i webbläsaren. Vissa annonsprogram samlar även in information om vilka webbplatser du besöker för att kunna visa riktade annonser.
Annonsprogram är inte alltid skadliga, men kan vara störande och räknas ofta som potentiellt oönskade program. De kan följa med när du installerar andra program, särskilt om du inte granskar vilka tillägg som ingår.
Bakdörr (backdoor)
En bakdörr är en dold väg in i en dator, mobil enhet eller ett nätverk som gör det möjligt att kringgå det vanliga säkerhetsskyddet. Den kan skapas av en angripare eller installeras tillsammans med skadlig kod.
Genom bakdörren kan angriparen exempelvis komma åt filer, installera fler skadeprogram eller fjärrstyra enheten utan att användaren märker det.
Bloatware
Bloatware är program och appar som är förinstallerade på en dator eller mobil enhet men som användaren inte behöver eller har efterfrågat. De kan även följa med vid installationen av andra program.
Bloatware är vanligtvis inte skadligt, men kan ta upp lagringsutrymme, använda systemresurser och göra enheten långsammare. Program som inte används kan ofta avinstalleras, men kontrollera först att de inte behövs för att enheten ska fungera korrekt.
Bluffwebbplats och falsk webbutik
En bluffwebbplats är skapad för att lura besökaren att lämna ut personuppgifter, inloggningsuppgifter eller kortinformation. Den kan efterlikna en välkänd webbplats eller marknadsföra varor och tjänster som inte finns.
Var uppmärksam på orimligt låga priser, bristfälliga kontaktuppgifter, ovanliga betalningsmetoder och webbadresser som nästan liknar ett känt företags adress. Sök efter information om företaget och kontrollera webbplatsens adress innan du handlar eller lämnar ut uppgifter.
Botnät (botnet)
Ett botnät är ett nätverk av datorer, mobiltelefoner eller andra uppkopplade enheter som har infekterats med skadlig kod och fjärrstyrs av en angripare. Ägaren märker ofta inte att enheten ingår i nätverket.
Botnät kan bland annat användas för att skicka skräppost, sprida skadlig kod, stjäla information eller överbelasta webbplatser och tjänster genom samordnade attacker.
Dataintrång och dataläcka
Ett dataintrång innebär att någon utan tillåtelse tar sig in i en dator, ett konto eller ett nätverk. Angriparen kan exempelvis stjäla, ändra eller radera information.
En dataläcka innebär att känsliga eller personliga uppgifter blir tillgängliga för obehöriga. Det kan bero på ett dataintrång, men också på misstag, felaktiga inställningar eller att information skickas till fel mottagare.
Datormask (worm)
En datormask är skadlig kod som kan kopiera och sprida sig själv mellan datorer och andra enheter utan att fästa sig vid en viss fil eller kräva att användaren öppnar ett program.
Datormaskar kan spridas via nätverk, säkerhetsbrister, e-post och flyttbara lagringsenheter. De kan göra enheter och nätverk långsammare, sprida annan skadlig kod eller ge angripare obehörig åtkomst. Uppdaterade system och program minskar risken för spridning.
Datorvirus
Ett datorvirus är en typ av skadlig kod som fäster sig vid filer eller program och sprids när de öppnas eller körs. Viruset kan exempelvis ändra eller radera filer, störa datorns funktion eller sprida sig vidare till andra enheter.
Virus kan spridas genom infekterade bilagor, nedladdade filer, USB-minnen och osäkra program. Risken minskar genom att hålla system och program uppdaterade, använda ett tillförlitligt antivirusprogram och vara försiktig med okända filer och länkar.
Deepfake-bedrägeri
Vid ett deepfake-bedrägeri används AI för att skapa eller manipulera bild, video eller ljud så att det ser ut eller låter som en verklig person. Det kan exempelvis vara en falsk video eller en kopierad röst som tycks tillhöra en chef, familjemedlem eller annan betrodd person.
Tekniken kan användas för att lura någon att lämna ut känsliga uppgifter, föra över pengar eller godkänna en betalning. Kontrollera alltid oväntade eller brådskande uppmaningar genom att kontakta personen på ett annat sätt.
Doxning (doxxing)
Doxning innebär att någon samlar in och publicerar en persons privata eller identifierande uppgifter på nätet utan tillåtelse. Det kan exempelvis vara hemadress, telefonnummer, arbetsplats eller information om familjemedlemmar.
Syftet kan vara att skrämma, trakassera eller utsätta personen för hot och bedrägerier. Var försiktig med vilka personuppgifter du delar offentligt och se regelbundet över sekretessinställningarna på sociala medier.
Falsk programuppdatering
En falsk programuppdatering är en vilseledande varning som påstår att exempelvis webbläsaren, operativsystemet eller ett annat program måste uppdateras. Om användaren följer uppmaningen kan skadlig kod eller ett oönskat program installeras.
Installera uppdateringar via programmets inbyggda uppdateringsfunktion, enhetens inställningar eller tillverkarens officiella webbplats. Klicka inte på uppdateringsvarningar som plötsligt visas på okända webbsidor.
Falsk teknisk support
Vid falsk teknisk support påstår en bedragare att det finns virus eller andra problem på din dator eller mobil. Kontakten kan ske genom ett telefonsamtal, ett popup-fönster eller en falsk varning på en webbplats.
Bedragaren försöker ofta få dig att installera ett fjärrstyrningsprogram, lämna ut betalningsuppgifter eller betala för en onödig tjänst. Ge aldrig en oväntad kontakt åtkomst till din enhet. Stäng varningen eller lägg på och kontakta företaget via dess officiella kontaktuppgifter om du är osäker.
Falska appar
Falska appar är skapade för att efterlikna legitima appar eller erbjuda funktioner som de egentligen saknar. De kan användas för att stjäla inloggningsuppgifter och betalningsinformation, visa oönskade annonser eller installera skadlig kod.
Ladda bara ner appar från betrodda appbutiker och kontrollera utvecklarens namn, recensioner och vilka behörigheter appen begär.
Felstavade webbadresser (typosquatting)
Vid typosquatting registrerar en bedragare en webbadress som liknar adressen till ett välkänt företag eller en tjänst. Skillnaden kan vara en felstavad bokstav, ett extra tecken eller en annan domänändelse.
Den falska webbplatsen kan användas för att stjäla inloggnings- eller kortuppgifter och sprida skadlig kod. Kontrollera därför webbadressen noggrant innan du loggar in, handlar eller lämnar ut information.
Fjärrstyrningstrojan (RAT)
En fjärrstyrningstrojan är en typ av skadlig kod som gör det möjligt för en angripare att styra en dator eller mobil enhet på distans utan användarens tillåtelse.
Angriparen kan exempelvis komma åt filer, registrera tangenttryckningar, installera fler skadeprogram eller använda enhetens kamera och mikrofon. Trojanen kan spridas genom infekterade bilagor, falska program och länkar till skadliga webbplatser.
Identitetsstöld
Identitetsstöld innebär att någon använder en annan persons personliga uppgifter för att begå bedrägerier. Det kan exempelvis handla om att beställa varor, teckna avtal, ta lån eller försöka få tillgång till personens konton.
Uppgifterna kan ha stulits genom nätfiske, dataläckor, skadlig kod eller falska webbplatser. Var försiktig med var du lämnar personuppgifter och agera snabbt om du upptäcker okända köp, kreditupplysningar eller ändringar i dina konton.
Informationsstjälande skadeprogram (infostealer)
Ett informationsstjälande skadeprogram är utformat för att leta efter och stjäla information från en dator eller mobil enhet. Det kan exempelvis komma åt sparade lösenord, webbläsarkakor, kortuppgifter och dokument.
Den stulna informationen kan användas för att ta över konton, genomföra bedrägerier eller säljas vidare till andra cyberbrottslingar. Skadeprogrammet sprids ofta genom falska nedladdningar, infekterade bilagor eller manipulerade webbplatser.
Leveranskedjeattack (supply chain attack)
Vid en leveranskedjeattack angrips ett företag eller en organisation indirekt genom en leverantör, ett program eller en annan betrodd samarbetspartner. Skadlig kod kan exempelvis döljas i en programuppdatering som sedan sprids till många användare.
Angreppet kan vara svårt att upptäcka eftersom programmet eller uppdateringen verkar komma från en legitim källa. Använd säkerhetsprogram, installera uppdateringar från officiella källor och begränsa vilka program och tjänster som får åtkomst till viktiga system.
Lösenordsattack och credential stuffing
En lösenordsattack är ett försök att få tillgång till ett konto genom att gissa eller automatiskt prova många lösenord. Vid credential stuffing använder angriparen användarnamn och lösenord från tidigare dataläckor och provar dem på andra tjänster.
Risken är särskilt stor om samma lösenord används på flera ställen. Använd därför ett unikt och starkt lösenord för varje konto, gärna med hjälp av en lösenordshanterare, och aktivera tvåstegsverifiering där det är möjligt.
Kontokapning
Kontokapning innebär att någon obehörig får tillgång till exempelvis din e-post, ditt konto på sociala medier eller en annan digital tjänst. Angriparen kan ändra lösenordet, stjäla information eller använda kontot för att lura andra.
Konton kan kapas genom nätfiske, skadlig kod, dataläckor eller återanvända lösenord. Använd unika lösenord och tvåstegsverifiering. Om ett konto kapas bör du omedelbart försöka återställa det och kontrollera om säkerhets- eller kontaktuppgifter har ändrats.
Kryptokapning (cryptojacking)
Kryptokapning innebär att någon utan tillåtelse använder en dator, mobil enhet eller server för att utvinna kryptovaluta. Det sker vanligtvis genom skadlig kod eller ett manipulerat program.
Enheten kan bli långsammare, varmare än vanligt och använda mer processorkraft och el. Kryptokapningen kan pågå i bakgrunden under lång tid utan att användaren märker vad som händer.
Mellanhandsattack (man-in-the-middle)
Vid en mellanhandsattack placerar sig en angripare mellan två parter som kommunicerar digitalt. Angriparen kan då försöka avlyssna eller ändra information som skickas, exempelvis inloggningsuppgifter eller betalningsuppgifter.
Sådana angrepp kan förekomma via falska eller osäkra nätverk och manipulerade webbplatser. Kontrollera webbadressen, ta varningar om osäkra anslutningar på allvar och undvik känsliga ärenden via okända offentliga wifi-nätverk.
Nätfiske (phishing)
Nätfiske är ett bedrägeriförsök där någon utger sig för att vara exempelvis en bank, myndighet eller ett välkänt företag. Bedragaren försöker få mottagaren att klicka på en länk, öppna en bilaga eller lämna ut lösenord, kortuppgifter och annan känslig information.
Meddelandet innehåller ofta en brådskande uppmaning eller ett lockande erbjudande. Klicka inte direkt, utan kontrollera avsändaren och besök organisationens webbplats genom att själv skriva in adressen i webbläsaren.
Oavsiktlig nedladdning (drive-by download)
En oavsiktlig nedladdning innebär att skadlig kod laddas ner när en användare besöker en manipulerad eller skadlig webbplats. I vissa fall sker det utan att användaren klickar på något, särskilt om webbläsaren eller ett tillägg har en ouppdaterad säkerhetsbrist.
I andra fall luras användaren att godkänna en nedladdning genom en falsk varning eller knapp. Risken minskar genom att hålla webbläsare, operativsystem och program uppdaterade och undvika misstänkta webbplatser och nedladdningar.
Potentiellt oönskat program (PUP/PUA)
Ett potentiellt oönskat program är inte alltid skadligt, men kan påverka enheten på ett sätt som användaren inte har förväntat sig. Det kan exempelvis visa annonser, ändra inställningar, samla in information eller installera ytterligare program.
Programmet följer ofta med vid installationen av annan programvara. Läs därför igenom installationsstegen och avmarkera program eller tillägg som du inte vill ha.
Potentiellt oönskat program (PUP/PUA)
QR-kodbedrägeri är en form av nätfiske där en manipulerad QR-kod leder till en falsk eller skadlig webbplats. Där kan användaren uppmanas att logga in, lämna kortuppgifter, genomföra en betalning eller ladda ner en fil.
QR-koder kan förekomma i e-post, sms, annonser, brev och på dekaler som placerats ovanpå riktiga koder. Kontrollera webbadressen innan du fortsätter och lämna inte ut känsliga uppgifter om något verkar misstänkt.
Ransomware (utpressningsprogram)
Ransomware är skadlig kod som låser en enhet eller krypterar filer och därefter kräver en lösensumma. Vid vissa angrepp stjäl angriparen även information och hotar att publicera den.
Utpressningsprogram sprids bland annat genom infekterade bilagor, skadliga länkar, falska program och säkerhetsbrister. Minska risken genom att hålla system och program uppdaterade och säkerhetskopiera viktiga filer till en plats som inte är permanent ansluten till enheten. Att betala lösensumman garanterar inte att filerna återställs.
Riktat nätfiske (spear phishing)
Riktat nätfiske är ett bedrägeriförsök som har anpassats för en viss person eller organisation. Angriparen kan använda information från exempelvis företagets webbplats, sociala medier eller tidigare stulna e-postmeddelanden för att verka trovärdig.
Syftet kan vara att få mottagaren att lämna ut inloggningsuppgifter, öppna en infekterad bilaga eller genomföra en betalning. Eftersom meddelandet ofta ser äkta ut bör oväntade och känsliga uppmaningar alltid kontrolleras via en annan kontaktväg.
Rootkit
Ett rootkit är en typ av skadlig kod som ger en angripare omfattande åtkomst till en dator och samtidigt försöker dölja sig själv och annan skadlig aktivitet.
Ett rootkit kan exempelvis användas för att stjäla information, ändra systeminställningar eller installera fler skadeprogram. Eftersom det kan gömma sig djupt i systemet är det ofta svårt att upptäcka och ta bort. I vissa fall kan operativsystemet behöva installeras om.
Scareware (skrämselprogram)
Scareware försöker skrämma användaren genom falska varningar om virus, säkerhetsproblem eller andra fel på enheten. Varningarna uppmanar ofta användaren att köpa ett program, ringa ett supportnummer eller ladda ner en påstådd lösning.
Klicka inte på varningen och ring inte numret som visas. Stäng i stället webbsidan eller programmet och kontrollera enheten med ett tillförlitligt säkerhetsprogram.
Sessionskapning
Sessionskapning innebär att en angripare tar över en aktiv inloggning till en webbplats eller tjänst, exempelvis genom att stjäla den sessionskaka som håller användaren inloggad. Angriparen kan då få åtkomst till kontot utan att känna till lösenordet.
Sessionsuppgifter kan stjälas genom skadlig kod, nätfiske eller osäkra nätverk. Logga ut från känsliga tjänster när du är klar, håll enheten uppdaterad och undvik att installera program och webbläsartillägg från okända källor.
SIM-kortsbedrägeri (SIM swapping)
Vid ett SIM-kortsbedrägeri lurar bedragaren mobiloperatören att flytta offrets telefonnummer till ett annat SIM-kort eller eSIM. Offrets eget SIM-kort slutar då vanligtvis att fungera.
Bedragaren kan ta emot samtal och sms som skickas till numret, inklusive vissa engångskoder, och försöka ta över olika konton. Om telefonen oväntat förlorar mobilnätet bör du omedelbart kontakta din mobiloperatör och kontrollera vad som har hänt.
Skadlig annonsering (malvertising)
Skadlig annonsering innebär att annonser på nätet används för att sprida skadlig kod eller leda besökare till falska och skadliga webbplatser. Annonserna kan förekomma även på seriösa webbplatser om ett annonsnätverk har utnyttjats.
Annonsen kan exempelvis visa en falsk virusvarning, erbjuda en osäker nedladdning eller leda till en bedräglig webbutik. Var försiktig med oväntade varningar och ladda bara ner program från tillverkarens officiella webbplats.
Skadlig kod (malware)
Skadlig kod är ett samlingsnamn för program och kod som har skapats för att skada enheter, stjäla information eller ge obehöriga åtkomst. Virus, trojaner, ransomware, spionprogram och datormaskar är exempel på olika typer av skadlig kod.
Skadlig kod kan spridas genom bland annat infekterade bilagor, skadliga länkar, falska program och säkerhetsbrister. Den kan arbeta i bakgrunden utan att användaren märker det.
Skadliga makron
Makron är små automatiserade instruktioner som kan användas i exempelvis dokument och kalkylblad. Angripare kan skapa skadliga makron som installerar skadeprogram eller stjäl information när de aktiveras.
Var försiktig med oväntade dokument som uppmanar dig att aktivera makron eller redigering. Kontrollera avsändaren via en annan kontaktväg om du är osäker.
Skräppost (spam)
Skräppost är oönskade meddelanden som skickas till ett stort antal mottagare, oftast via e-post eller sms. De kan innehålla reklam, falska erbjudanden, bedrägeriförsök eller länkar och bilagor som sprider skadlig kod.
Öppna inte misstänkta bilagor och klicka inte på länkar i oväntade meddelanden. Markera i stället meddelandet som skräppost så att liknande utskick lättare kan filtreras bort.
Smishing (nätfiske via sms)
Smishing är en form av nätfiske som sker genom sms eller andra textmeddelanden. Bedragaren utger sig ofta för att vara en bank, myndighet, ett leveransföretag eller någon annan betrodd avsändare.
Meddelandet försöker få mottagaren att klicka på en länk, ringa ett telefonnummer eller lämna ut känsliga uppgifter. Klicka inte direkt, utan kontrollera informationen via organisationens officiella webbplats eller telefonnummer.
Spionprogram (spyware)
Spionprogram är skadlig programvara som i hemlighet samlar in information om användaren eller enheten. Det kan exempelvis registrera surfvanor, inloggningsuppgifter, meddelanden och annan känslig information.
Uppgifterna skickas sedan vidare till någon annan utan användarens vetskap eller tillåtelse. Spionprogram kan följa med falska program, infekterade bilagor och andra nedladdningar.
Spoofing (förfalskad avsändare)
Spoofing innebär att en bedragare förfalskar avsändarinformation för att få ett telefonsamtal, sms, e-postmeddelande eller en webbplats att verka komma från en betrodd källa. Det kan exempelvis se ut som att banken, en myndighet eller någon du känner kontaktar dig.
Lita därför inte enbart på det namn, telefonnummer eller den adress som visas. Lämna inte ut känsliga uppgifter och godkänn inte något med BankID på uppmaning av en oväntad kontakt. Avsluta kontakten och kontrollera den via ett officiellt, verifierat telefonnummer eller en webbadress som du själv söker fram.
Stalkerware (övervakningsprogram)
Stalkerware är programvara som används för att i hemlighet övervaka en annan persons mobiltelefon eller dator. Den kan exempelvis registrera plats, samtal, meddelanden, surfhistorik och annan aktivitet.
Programmet installeras ofta av någon som har haft fysisk tillgång till enheten och kan vara svårt att upptäcka. Misstänker du att din enhet övervakas bör du söka hjälp från en betrodd person eller expert innan programmet tas bort, eftersom den som övervakar kan märka förändringen.
Tangentloggare (keylogger)
En tangentloggare är ett program eller en fysisk enhet som registrerar vad användaren skriver på ett tangentbord. Den kan användas för att stjäla exempelvis lösenord, kortuppgifter och annan känslig information.
Skadliga tangentloggare kan installeras tillsammans med andra skadeprogram eller döljas i falska program och infekterade bilagor. Eftersom aktiviteten ofta sker i bakgrunden kan den vara svår för användaren att upptäcka.
Trojan
En trojan är skadlig kod som utger sig för att vara ett legitimt program eller gömmer sig i en till synes ofarlig fil. Till skillnad från ett virus sprider den inte kopior av sig själv, utan användaren behöver vanligtvis luras att installera eller öppna den.
En trojan kan exempelvis stjäla information, ge angriparen fjärråtkomst eller installera fler skadeprogram. Ladda därför bara ner program från betrodda källor och var försiktig med oväntade bilagor och länkar.
Tvåstegsbedrägeri (MFA-bombning)
Vid ett tvåstegsbedrägeri skickar en angripare upprepade förfrågningar om att godkänna en inloggning. Syftet är att användaren till slut ska godkänna av misstag eller för att få förfrågningarna att upphöra.
Godkänn aldrig en inloggning som du inte själv har påbörjat. Neka förfrågan, byt lösenord och kontakta tjänstens support eller den ansvariga IT-avdelningen om försöken fortsätter.
Webbläsarkapare (browser hijacker)
En webbläsarkapare är ett program eller webbläsartillägg som ändrar inställningar utan användarens tydliga godkännande. Det kan exempelvis byta startsida eller sökmotor, öppna oönskade webbplatser och visa fler annonser.
Webbläsarkapare följer ofta med andra program eller installeras genom vilseledande annonser. Misstänkta tillägg bör tas bort och webbläsarens inställningar återställas.
Vishing (nätfiske via telefon)
Vishing är en form av nätfiske som sker genom telefonsamtal. Bedragaren utger sig ofta för att ringa från exempelvis banken, polisen, en myndighet eller ett välkänt företag.
Syftet är att få personen att lämna ut känsliga uppgifter, använda BankID, installera ett fjärrstyrningsprogram eller överföra pengar. Lägg på om samtalet känns osäkert och ring själv tillbaka via ett officiellt och verifierat telefonnummer. Seriösa aktörer ber dig inte att uppge koder eller flytta pengar till ett så kallat säkert konto.
Överbelastningsattack (DDoS-attack)
En överbelastningsattack innebär att en webbplats, server eller nättjänst utsätts för så mycket trafik att den blir långsam eller slutar fungera. Vid en DDoS-attack kommer trafiken samtidigt från många olika enheter, ofta från ett botnät.
Syftet är vanligtvis att störa verksamheten eller göra en tjänst otillgänglig. Attacken innebär inte automatiskt att information har stulits, men den kan ibland användas för att avleda uppmärksamheten från andra angrepp.
